Artikeln publicerad • Sidan uppdaterad

Demokrati

Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar cirka 120 minuter. Syftet med denna lektion är att eleverna ska reflektera över vilka möjligheter och risker det finns med att vi idag kan välja information och användning av informationskanaler.

60 - 120 minuter
uppkopplad enhet
Demokrati Klassrummet Lektion
Folkmassa demonstrerar - CC0-Licens Fotograf: Bruce Emmerling

Foto: CC0-Licens Fotograf: Bruce Emmerling

I längden kan det innebära konsekvenser för demokratin, eftersom en fungerande demokrati kan sägas förutsätta att vi har gemensamma verklighetsbilder, att vi är informerade, att vi har politiska kunskaper och att vi kan delta i det politiska samtalet. Om du hellre vill, kan du själv välja vilka övningar som du tycker passar för just din elevgrupp i filtreringsfunktionen på startsidan.

Detta är ett förslag på ett färdigt lektionspaket med övningar som eleverna får jobba med antingen enskilt, i mindre grupper eller i helklass. Du kan själv göra ändringar eller tillägg till övningarna för att de bättre ska passa för just de du vill utbilda.

Detta avsnitt innehåller följande övningar:

  1. Demokrati och din medievardag. Om filterbubblor.
  2. Den som säger sanningen är fri! Om sanningsbegreppet.
  3. Hur viktig är sanningen? Om vår gemensamma verklighet.
  4. Vilken information tar du del av via medier? Om din egen mediekonsumtion.

Övning 1 - Demokrati och din medievardag. Om filterbubblor.

Idag har vi en fantastisk möjlighet att både söka information och uttrycka våra åsikter men också fler möjligheter att välja bort informationskanaler. Vilken information du nås av påverkar din syn på världen.

Diskutera i grupper

  • Vad tar du del av för innehåll på sociala medier? Gör ett enkelt cirkeldiagram. Jämför sedan ditt diagram med gruppen.
  • Mycket av den information du nås av är utvald för att passa just dig. Vad finns det för fördelar och nackdelar med det?
  • Vad kan du göra för att vara säker på att du i din medievardag får ta del av olika perspektiv och olika sätt att se på världen? Varför är det viktigt?
  • Är du bättre eller sämre informerad om vad som händer i världen än en ung person var för 20 år sedan? Motivera.

Övning 2 - Den som säger sanningen är fri. Om sanningsbegreppet.

Sanning kan vid första anblicken verka som ett enkelt begrepp men i själva verket kan det vara mycket komplicerat. Att ljuga är ju någonting vi mycket tidigt får lära oss är fel. Denna övning syftar till att reflektera kring begreppet och vad det kan innebära.

Brainstorm

Brainstorma kring begreppet "sanning" på tavlan.

Värderingsövning

Här följer tre påståenden som kan bearbetas med hjälp av en värderingsövning:

  • Det finns bara en sanning - allt annat är lögn.
  • Sanningen är bara en persons beskrivning av verkligheten.
  • Det är viktigt att vara säker på vad som är sant.

Lämpliga alternativ för eleverna att inta:

  • Instämmer
  • Instämmer delvis
  • Instämmer inte
  • Eget alternativ

Övning 3 - Hur viktig är sanningen? Om vår gemensamma verklighet.

Det är inte ovanligt att det vi tar för sanningar i själva verket är något annat. Vissa av dessa ”sanningar” kan fastna i vår gemensamma historia och vara svåra att förändra. Även det som sägs i samtiden kan bli kvar trots omgående dementier. Det kan vara intressant att fråga sig vad det beror på och om det spelar någon roll. Syftet med övningen är att undersöka vedertagna sanningars ursprung och funktion.

Undersök i grupper

  • Diskutera fallexemplen på de vedertagna ”sanningarna”.
  • Redovisa och avsluta med en sammanfattande diskussion.
  • Informationen ska hämtas från nätet och de källor som ligger till grund för slutsatserna ska dokumenteras. Strävan ska vara att komma fram till ett så säkert svar som möjligt.

Här nedan följer några fallexempel som utgår från ”sanningar”.

Fallexempel 1: Chrusjtjov och skon

Nikita Chrusjtjov var Sovjetunionens ledare mellan 1953 och 1964. I januari 1960 deltog han i ett möte i FN:s generalförsamling i New York. Under mötet blev han upprörd, tog av sig sin sko och dunkade den i bordet. Eller var det verkligen det han gjorde?

  • Dunkade Nikita Chrusjtjov sin sko i bordet i FN den 12 januari 1960?
  • Hur säkra är ni på på ert svar på en skala från 1 till 5, där 1 = inte alls säker och 5 = helt säker?
  • Vad kan ni presentera som stödjer er slutsats? Vilket värde har de källor ni använt?
  • Kan det finnas någon som har/hade ett intresse av att denna händelse presenteras på ett visst sätt?

Fallexempel 2: Palme och mjölken

I slutet av 1980-talet fick den dåvarande statsministern Olof Palme frågan: ”Vad kostar en liter mjölk?” Han kunde inte svara på det. Det finns de som menar att hans reaktion var svaret ”Det hade jag ingen aaaning om”.

  • Vad kostar en liter standardmjölk idag?
  • Kan ditt svar på denna fråga säga något om vem du är?
  • Stämmer det att Palmes reaktion var: ”Det hade jag ingen aaaning om”?
  • Hur säkra på ert svar är ni på en skala från 1 till 5 där 1 = inte alls säker och 5 = helt säker?
  • Vad kan ni presentera som stödjer er slutsats? Vilket värde har de källor ni använt?
  • Kan det finnas någon som har/hade ett intresse av att denna händelse presenteras på ett visst sätt?

Fallexempel 3: Per-Albin Hansson och beredskapen

Per-Albin Hansson var statsminister i Sverige under andra världskriget. Han sa i ett tal innan kriget att ”... vår beredskap är god”. Detta tolkas ofta som att han syftar på den militära beredskapen, men var det det han menade?

  • Menade Per-Albin vår militära beredskap när han sa ”vår beredskap är god”?
  • Hur säkra på ert svar är ni på en skala från 1 till 5 där 1 = inte alls säker och 5 = helt säker?
  • Vad kan ni presentera som stödjer er slutsats? Vilket värde har de källor ni använt?
  • Kan det finnas någon som har/hade ett intresse av att denna händelse presenteras på ett visst sätt?

Fallexempel 4: Kinesiska muren och månen

Den kinesiska muren är ett av de längsta och mest fantastiska byggnadsverk som finns på jorden. Muren är så lång att man kan se den med blotta ögat från månen.

  • Kan man se den kinesiska muren med blotta ögat från månen?
  • Hur säkra på ert svar är ni på en skala från 1 till 5 där 1 = inte alls säker och 5 = helt säker?
  • Vad kan ni presentera som stödjer er slutsats? Vilket värde har de källor ni använt?
  • Kan det finnas någon som har/hade ett intresse av att denna händelse presenteras på ett visst sätt?

Sammanfattande diskussion

  • Vilka konsekvenser kan den här typen av ”eviga sanningar” få?
  • I vilken av fallen ovan är det mest allvarligt att det som presenteras inte är sant?
  • Hur kan man skydda sig mot detta? Hur ska jag veta att något är sant?
  • Känner du till några egna exempel på ”eviga sanningar”?

Övning 4 - Vilken information tar du del av via medier? Om din egen mediekonsumtion.

Skillnaderna i vad vi tar del av för information skiljer sig mycket åt beroende på vilka vi är. Det kan till exempel handla om ålder, kön, intresse och utbildning, men också vilka typer av nätverk vi har. För 30 år sedan fanns inte internet för privatpersoner och antalet tv-kanaler var litet jämfört med idag. De flesta hade sett samma saker på tv och kunde relatera till det. Idag är det många faktorer som bestämmer vilken information vi nås av. Syftet med övningen är att diskutera och undersöka sitt eget beteende i dagens informationssamhälle.

Denna övning kan med fördel ske som en fördjupning av diskussionsövningen “Demokrati och din medievardag”, där deltagarna ombads göra ett enkelt cirkeldiagram på hur de använder sociala medier.

Diskutera

  • Finns det några fördelar med ett medieutbud där de allra flesta konsumerar samma saker?
  • Finns det några nackdelar med ett medieutbud där de allra flesta konsumerar samma saker?

Egen uppgift

Denna övning sträcker sig över en vecka och måste därför påbörjas på en lektion och avslutas på en annan. Den går ut på att du ska jämföra din mediekonsumtion med någon ur en annan generation. Det kan med fördel vara till exempel din mamma eller pappa.

  • Dokumentera följande under tre dagar, två vardagar och en helgdag:
    • Hur lång tid lägger du ner på internet? Vad gör du där? Vilka sidor lägger du mest tid på?
    • Hur mycket tittar du på tv? Vilka kanaler och program tittar du på?
    • Vilka dagstidningar läser du? Hur mycket tid lägger du på detta? Vad i tidningarna läser du?
    • Skriv ner några exempel på artiklar som många delat med dig i sociala medier.
    • Skriv ner några exempel på saker du själv publicerat i sociala medier och vilka reaktioner det fått.
  • Din samarbetspartner ska göra samma sak under samma tid och lämna det skriftligt till dig.
  • Jämför resultaten och lyft fram likheter och skillnader.
  • Analysera resultatet och reflektera kring vilken betydelse det kan ha om skillnaderna är stora samt vilka skillnader som kan vara viktigast.

Helgrupp

Berätta om era resultat och diskutera: Hur påverkar innehållet du tar del av i sociala medier din verklighetsuppfattning? Hur kan det påverka samhället i stort?

Tips!

Här hittar du fler övningar som ingår i MIK för mig - ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet.

  • picture in article

    Våra relationer

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion...

    Hälsa och välmåendeHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial
  • Tecknad bild på Donald Trump, CC0-Licens, Pixabay.com / MIH83

    Vinklade budskap

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion...

    KällkritikHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial
  • Kille är upprörd framför datorn, CC0-licens, pexels.com

    Förtal

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar på temat förtal som tillsammans tar cirka 80 - 100 minuter....

    Juridik brott och regelverkHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial