Vad ska mitt barn få spela?
Att spel – i den här texten ett samlingsbegrepp för spel i dator, tv-spel, mobiltelefon eller surfplatta – har en stark attraktionskraft...
Publicerad • Uppdaterad
Det är viktigt att känna till varför en viss åldersgräns finns för att kunna tolka den på rätt sätt. Alla åldersgränser handlar nämligen inte om samma sak.
Vad innebär åldersgränserna för spel och sociala medier?
Alla familjer kan hamna i diskussioner om åldersgränser. Antingen är det 11-åringen som vill börja använda Snapchat precis som kompisarna, eller 15-åringen som inte kan förstå varför vårdnadshavaren inte tycker att ett våldsamt spel ska komma in över tröskeln.
Som vuxen är det lätt att titta på åldersgränsen för det spel eller den tjänst som diskussionen gäller och grunda sitt beslut på den. Men det är viktigt att känna till varför åldersgränsen är satt för att kunna tolka den rätt. Alla åldersgränser handlar nämligen inte om samma saker.
Många sociala medier har en åldersgräns, inte sällan 13 år. Ofta tolkas det som en gräns för när barn anses mogna nog att ta del av innehållet i tjänsten.
Men för nätbaserade tjänster är det barnens personliga integritet som åldersgränser är tänkta att skydda. I USA började Children’s Online Privacy Protection Act (ofta förkortat COPPA) gälla 1998. Enligt den lagen får onlinetjänster bara samla in information om barn som är yngre än 13 år ifall företaget fått vårdnadshavarens godkännande. Resonemanget bakom lagen handlar om att barn yngre än 13 inte själva fullt ut förstår konsekvenserna av datainsamling och hur information används.
För företag som Snapchat och Instagram skulle det alltså vara fullt möjligt att låta även små barn använda tjänsterna, under förutsättning att de får okej från barnens vårdnadshavare. Men ytterst få företag har valt att gå den vägen.
Det finns dock några exempel på specialtjänster för yngre barn, som Facebooks meddelandevariant "Messenger Kids". Den lanserades i USA våren 2018 och kan vända sig till de allra minsta tack vare att den inte samlar in data på samma sätt som Facebook Messenger.
I Europa började den nya dataskyddsförordningen, GDPR, gälla sommaren 2018. Även här finns skrivningar om barns integritet på nätet, och precis som i USA är det vårdnadshavaren och inte barnet som kan ge företag tillstånd att samla in och använda personlig information.
Varje medlemsland fick möjlighet att självt bestämma upp till vilken ålder föräldrars medgivande krävs. I Sverige sattes gränsen vid 13 år, precis som i USA. Men eftersom GDPR ger möjlighet att dra strecket vid 16 år har bland annat Whatsapp ändrat sina användarvillkor för användare som finns i Europa Länk till annan webbplats.. Sedan april 2018 måste man nu vara 16 år för att få ha ett konto på Whatsapp.
Är det då olagligt att ange fel ålder när man skaffar ett konto i sociala medier? Nej. Däremot kan ett företag kan radera kontot om det upptäcks att användaren är yngre än 13 år.
På datorspel som säljs i EU går det att hitta åldersrekommendationer i flera steg: 3, 7, 12, 16 och 18 år. Märkningarna bygger på en branschöverenskommelse och tas fram av organisationen Pegi, Pan European Game Information Länk till annan webbplats..
Till skillnad från nättjänster handlar åldersrekommendationerna på spel om innehållet. Åldersmärkningen talar om att spelet innehåller sådant som kan uppfattas som olämpligt för barn under den angivna åldern. Pegi rekommenderar alltså att den som spelar ska ha uppnått den ålder som anges.
Den säger däremot inget om spelets svårighetsgrad. Ett spel märkt med en trea kan vara alldeles för svårt för en treåring. Omvänt kan ett spel märkt med en tolva vara enkelt nog för en sjuåring, men innehålla element som kan vara skrämmande för barn under 12 år.
För att komplettera åldersrekommendationen finns beskrivande symboler Länk till annan webbplats. för våld, grovt språk, skräck, spel om pengar, sex, droger, diskriminering samt möjligheten att genomföra köp inne i spelet.
I kombination gör de här märkningarna det möjligt för dig att få en bild av innehållet i spelet utan att spela det själv, och därmed också fatta beslut om vilka spel som är lämpliga för ditt barn eller inte. Men det är också viktigt att vara medveten om kulturella skillnader i vad som anses olämpligt för barn, bland annat när det gäller inslag av grovt språk, sex och våld.
För att stötta vårdnadshavare har Statens medieråd tagit fram guider med utgångspunkt i vad forskning visat om skärmtid, innehållsfilter, datorspel och andra fenomen som rör barns och ungas medieanvändning. Här kan du ta del av hela materialet.
Att spel – i den här texten ett samlingsbegrepp för spel i dator, tv-spel, mobiltelefon eller surfplatta – har en stark attraktionskraft...