Sharenting för dig som är influerare

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när som du som vårdnadshavare sprider bilder, filmer eller annat om ditt barn på internet. I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet, som är en av våra grundlagar, vilket innebär att du som huvudregel får sprida bilder och annan information om ditt barn.

Det finns dock tillfällen där man har inskränkt yttrandefriheten till förmån för den personliga integriteten. I dessa fall kan en spridning utgöra en brottslig gärning.

Vad är kommersiell sharenting?

Med kommersiell sharenting menas att någon delar innehåll på sitt barn i ekonomiskt syfte. Kommersiell sharenting skulle exempelvis kunna förekomma när en influerare sprider information om sitt barn i sociala medier inom ramen för sin yrkesroll.

Vilket ansvar har du som sprider information i kommersiellt syfte?

Du som är förälder och sprider information i kommersiellt syfte bör fundera på om din publicering är förenlig med lag. Du bör också fundera över om publiceringen skett i samråd med barnet, om så är möjligt.

Var noga med att se över om din publicering strider mot lagen om du exempelvis sprider bilder på ditt barn när det befinner sig på toaletten eller på en plats som är extra privat. Du bör även särskilt se över publiceringen av bilder eller filmer när du ”prankar” ditt barn och bilder på, eller annan information om, ett sjukt barn (exempelvis inifrån ett sjukhus).

Kom ihåg att alltid se över om publiceringen faller inom ramen för din yttrandefrihet och är förenlig med ditt barns bästa.

Kommersiell sharenting – är ditt barn arbetande?

Ett barn som medverkar i en förälders sociala mediekanaler kan i vissa fall jämställas med ett barn som arbetar som exempelvis modell eller artist. Om ett barn aktivt medverkar i att marknadsföra en produkt genom att exempelvis visa upp kläder, nappflaskor, blöjor eller liknande i sin förälders sociala mediekanaler kan barnet i vissa fall anses utföra ett arbete i lagens mening och därför omfattas av den lagstiftning som gäller för arbetstagare.

Enligt huvudregeln i Sverige får barn under 13 år inte utföra arbete. Det finns dock undantag från den regeln. Om vårdnadshavaren även är att se som barnets arbetsgivare kan vårdnadshavaren i vissa fall behöva inhämta ett intyg från Arbetsmiljöverket innan barnet kan få utföra arbete.

Om du däremot fotograferar ditt barn i ett vardagligt sammanhang med instruktioner som ”le lite grand” eller ”titta hit” innebär det inte automatiskt att barnet anses utföra arbete bara för att bilderna sedan sprids i kommersiellt syfte.

Kan sharenting vara olagligt?

Ja, det kan vara olagligt. Spridningen kan vara olaglig om innehållet som sprids är känsligt och handlar om väldigt privat information om barnet eller om syftet med spridningen medför allvarlig skada för barnet.

Det krävs inte att du som vårdnadshavare aktivt vill skada barnet när du sprider informationen. I det fall du borde ha insett att informationen kan leda till sådan allvarlig skada, kan spridningen ändå vara olaglig.

Vilka lagar och bestämmelser kan bli aktuella vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken

Ett beslut som rör ett barn ska vara i enlighet med barnets bästa och tillgodose barnets behov och intressen. Barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör barnet.

Det bästa är att prata med ditt barn och fråga om barnet tycker att det är okej att du lägger ut bilder, filmer eller annan information som rör barnet. Vårdnadshavare bör lyssna till och agera i enlighet med barnets åsikt. Det är också viktigt att ta hänsyn till barnets ålder och mognad. Med stigande ålder ökar barnets förmåga att hantera och förhålla sig till situationer som det ställs inför. Även barnets förmåga att bedöma risker och förstå konsekvenser av sitt handlande är något som utvecklas över tid. Yngre barn kan exempelvis sakna de redskap som krävs för att förstå konsekvenserna av att publicera bilder eller lämna ut personuppgifter.

2. Förtal

Förtal innebär i relation till sharenting att en vårdnadshavare delar eller sprider information som handlar om att barnet är brottsligt eller på annat sätt klandervärd. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera så har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning

Förolämpning kan bli aktuellt vid sharenting om vårdnadshavaren riktar en kränkande kommentar till barnet. Syftet ska alltså vara att barnet ska se kommentaren, inte att barnet av en slump tar del av förolämpningen.

Exempel: Om en pappa i affekt skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetsintrång

Olaga integritetsintrång kan bli aktuellt om en vårdnadshavare sprider en känslig bild eller annan information om sitt barn i syfte att allvarligt skada barnet. Det kan handla om barnets sexualliv eller hälsotillstånd, bild på barnet i en utsatt situation, bild på barnets helt eller delvis nakna kropp eller information om att barnet har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot dess person, frihet eller frid.

Exempel: Att du som vårdnadshavare lägger upp en bild på ditt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör ett olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och du borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om du som vårdnadshavare sprider information om att ditt barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att du aktivt hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att du borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada.

5. Ofredande

Ofredande är ett brott som tar sikte på upprepat, störande och oönskat beteende. Det är ett ovanligt brott kopplat till sharenting. I den digitala världen är det oftast vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer online, som det kan handla om ofredande.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och agerandet känns påträngande och obehagligt.

6. Dataskyddsförordningen

Om du exempelvis arbetar som influerare och lägger upp bilder på ditt barn i sociala medier finns det fler regler som du kan behöva förhålla dig till, till exempel dataskyddsförordningen, eller ”GDPR” som regelverket också kallas.

7. Grundlagsskydd

En vårdnadshavare som tillhandahåller en webbplats eller en databas kan ansöka om ett frivilligt utgivningsbevis. Driver vårdnadshavaren exempelvis en blogg är det möjligt att ansöka om utgivningsbevis och få samma skydd som ett massmedieföretag. Om en vårdnadshavare erhåller ett utgivningsbevis för sin plattform tillämpas exempelvis inte stora delar av dataskyddsförordningen.

Mer om detta kan du läsa om hos Myndigheten för Press, Radio och TV. Länk till annan webbplats.

8. Undantag för journalistiskt ändamål

En vårdnadshavare kan även anses ha publicerat information om sitt barn inom ramen för vad som kallas ett journalistiskt ändamål. Avgörande är om publiceringen syftat till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten. Om en publicering anses falla under undantaget för journalistiskt ändamål behöver vårdnadshavaren, likt i fallet om ett frivilligt grundlagsskydd, inte förhålla sig till stora delar av GDPR.

För att avgöra om det rör sig om ett sådant undantag måste man dels beakta yttrandefriheten, dels skyddet för den enskildes privatliv. I det här sammanhanget bör det även särskilt påpekas att barn har ett särskilt starkt skydd när det kommer till att värna om deras personliga integritet.