Sharenting för dig som är förälder

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när du som vårdnadshavare sprider bilder, filmer eller annat material om ditt barn på internet. "Sharenting är en sammanslagning av de engelska orden "sharing" och "parenting" och innebär att en förälder eller vårdnadshavare publicerar bilder, filmer eller annan information om sitt barn på nätet. I Sverige har vi en långtgående yttrandefrihet vilket innebär att du har rätt att göra detta.

Det finns dock tillfällen där yttrandefriheten begränsas till förmån för den personliga integriteten. I dessa fall kan det till exempel vara brottsligt att dela en bild.

Kan sharenting var olagligt?

Ja, sharenting kan vara olagligt. Om innehållet som sprids är känsligt och innehåller privat information om barnet, eller om spridningen medför allvarlig skada för barnet, kan spridningen vara olaglig.

Det krävs inte att du som vårdnadshavare aktivt är ute efter att skada ditt barn när du sprider informationen. I de fall då du bör inse att informationen kan leda till allvarlig skada kan spridningen ändå vara olaglig. Yttrandefriheten är alltså inte absolut.

Vilka lagar och bestämmelser kan bli aktuella vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken

Ett beslut som rör ett barn ska utgå från vad som är barnets bästa och tillgodose barnets behov och intressen. Barn ska få komma till tals och uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem.

Det bästa är att prata med ditt barn om huruvida barnet godkänner att du lägger ut bilder, filmer eller annan information som rör barnet. Vårdnadshavare bör lyssna till och väga in barnets åsikt, till exempel om barnet säger nej.

2. Förtal

Det kan i sammanhanget vara förtal om en vårdnadshavare delar eller sprider information som pekar ut barnet som brottsligt eller på annat sätt klandervärt. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning

Sharenting kan också vara brottet förolämpning om vårdnadshavaren riktar en kränkande kommentar till barnet. För att en kommentar ska vara förolämpning i lagens mening måste syftet ha varit att barnet ska se kommentaren, inte att barnet av en slump tar del av förolämpningen.

Exempel: Om en pappa i affekt skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetstrång

En vårdnadshavare som sprider en känslig bild eller annan information om sitt barn i syfte att allvarligt skada barnet kan göra sig skyldig till brottet olaga integritetsintrång. Känsliga uppgifter kan handla om barnets sexualliv eller hälsotillstånd, bild på barnet i en utsatt situation, bild på barnets helt eller delvis nakna kropp eller information om att barnet har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot dess person, frihet eller frid.

Att du som vårdnadshavare lägger upp en bild på ditt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och du borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om du som vårdnadshavare sprider information om att ditt barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att du aktivt hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att du borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada.

5. Ofredande

Det är ovanligt att sharenting klassas som ofredande. För att det ska anses vara ofredande måste det handla om ett upprepat, störande och oönskat beteende, något som digitalt främst sker vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och agerandet känns påträngande och obehagligt.

6. Dataskyddsförordningen

Om du exempelvis arbetar som influerareoch lägger upp på bilder på ditt barn i sociala medier finns det fler regler som du kan behöva förhålla dig till. Till exempel dataskyddsförordningen, eller ”GDPR” som regelverket också kallas. Här kan du läsa mer om regler som exempelvis blir aktuella för influerare och andra som publicerar information inom ramen för sitt jobb eller liknande.