Sharenting för dig som är 12-18 år

Vad är sharenting?

Sharenting kan vara när din förälder eller någon annan vårdnadshavare publicerar bilder, filmer eller annan information om dig i sociala medier eller på nätet. Sharenting är en sammanslagning av de engelska orden "sharing" och "parenting".

Eftersom det inte går att helt och hållet kontrollera om och hur en bild eller text laddas ner eller sprids vidare är det viktigt att din vårdnadshavare redan före publicering frågar om du vill att informationen ska läggas ut på nätet. Inför en eventuell publicering behöver din vårdnadshavare fundera på vilka konsekvenser spridningen kan få för dig som barn. Så även om du säger ja kan det hända att föräldern behöver avstå.

Kan sharenting var olagligt?

Den svenska yttrandefriheten, som är en av våra grundlagar, gör att du faktiskt får sprida bilder, filmer och annan information om andra. Men det finns också begränsningar av yttrandefriheten, till exempel om informationen du sprider kan skada en annan person.

Sharenting är oftast lagligt, men kan också vara olagligt.

Vilka lagar och bestämmelser gäller vid sharenting?

1. Barnkonventionen och föräldrabalken

Ett beslut som rör dig som är under 18 år ska utgå från ditt bästa och tillgodose dina behov och intressen. Du ska få komma till tals och uttrycka dina åsikter i frågor som rör dig.

Exempel: Linas pappa vill lägga ut en bild från Linas konfirmation. Han frågar henne och de tittar gemensamt på bilden, men Lina vill inte att han delar den och Linas pappa låter därför bli att publicera den.

Du kan säga nej till publicering av bilder eller annan information.

2. Förtal

Sharenting kan vara förtal om en vårdnadshavare sprider information som handlar om att du är brottslig eller på annat sätt klandervärd, det vill säga en dålig person. Det handlar alltså om information som kan skada ditt rykte. Det spelar ingen roll om påståendet är sant eller inte.

Exempel: En orolig mamma skriver i en grupp på Facebook att hon misstänker att sonen snattar och tar droger. Mamman vill egentligen bara be om hjälp och råd, men om sonen går att identifiera så har hon med sitt inlägg påstått att han är brottslig och därmed kan hon ha gjort sig skyldig till förtal.

3. Förolämpning

Om din vårdnadshavare publicerar en kränkande kommentar som sårar eller förnedrar dig kan det handla om förolämpning. För att det ska klassas som förolämpning måste inlägget vara riktat till dig och du måste se det .

Exempel: Om en pappa i ren ilska skriver en kränkande kommentar om sitt barn och taggar barnet så skulle pappan kunna dömas för förolämpning.

4. Olaga integritetsintrång

Olaga integritetsintrång är ett brott som skulle kunna bli aktuellt om en vårdnadshavare sprider en känslig bild eller annan information som medför eller kan medföra allvarlig skada för dig. Det kan handla om ditt sexualliv eller hälsotillstånd, en bild på dig i en utsatt situation, en bild på din helt eller delvis nakna kropp eller information om att du har utsatts för brott som innebar ett angrepp mot din person, frihet eller frid.

Exempel: Att en vårdnadshavare lägger upp en bild på sitt nakna barn som leker på stranden en fin sommardag innebär inte automatiskt att spridningen utgör ett olaga integritetsintrång. Spridningen kan däremot utgöra brott om den kan leda till allvarlig skada för barnet och föräldern borde ha förstått det men ändå valde att publicera.

Om en vårdnadshavare sprider information om att dennes barn utsatts för en våldtäkt eller annat brott kan även detta i vissa fall utgöra olaga integritetsintrång. Det krävs som sagt inte att föräldern hade avsikt att allvarligt skada barnet. Det räcker att föräldern borde ha insett att spridningen skulle kunna leda till allvarlig skada. Det är också viktigt att ta med tidsaspekten – en publicering som kan vara okej här och nu kanske kan vara problematisk när barnet blir äldre.

5. Ofredande

Ofredande är ett brott som tar sikte på upprepat, störande och oönskat beteende. Det är ett svårtillämpat och ovanligt brott kopplat till sharenting. I den digitala världen är det oftast vid så kallade drev, när en person blir överöst av elaka och ovälkomna kommentarer online, som brottet kan tillämpas.

Exempel: Ett 17-årigt barn väljer efter ett stort bråk med sin pappa att flytta hem till en kompis och vägrar ha kontakt med pappan. Pappan börjar då publicera bild efter bild från barnets lyckliga uppväxt på Facebook för att visa hur otacksamt barnet är. Pappan är noga med att tagga barnet i bilderna så att barnet får en notis när en ny bild laddas upp. Det är uppenbart att barnet inte vill att pappan ska agera som han gör och att agerandet känns påträngande och obehagligt.

Din vårdnadshavare har inte rätt att tagga dig eller störa dig digitalt hur mycket som helst.

6. Dataskyddsförordningen

Om en förälder exempelvis arbetar som influerare och lägger upp på bilder på sitt barn i sociala medier finns det fler regler att förhålla sig till, till exempel dataskyddsförordningen eller ”GDPR” som regelverket också kallas.

Här kan du och din förälder läsa mer om regler som är aktuella för exempelvis influerare och andra som publicerar information inom ramen för ett jobb eller liknande.

Din vårdnadshavare har inte rätt att sprida känslig information om dig på internet.