Artikeln publicerad • Sidan uppdaterad

Algoritmer – så påverkar de vår nätvardag

De stora internetföretagens algoritmer har allt större inflytande, till och med makt över våra liv. Algoritmer är inte längre bara en fråga för programmerare eller matematiker. De anses numera kunna påverka allt ifrån vilka produkter vi väljer till vem vi röstar på i politiska val.

40-120 minuter
uppkopplad enhet
Våra relationer Sociala medier Klassrummet Lektion
Person med telefon i handen, sedd ovanifrån.

Foto: Shutterstock.

Vad är en algoritm?

Algoritm är ett krångligt ord för ett ganska enkelt koncept. En algoritm är helt enkelt en serie instruktioner som beskriver hur, med vad och i vilken ordning en uppgift ska lösas. Du kan jämföra en algoritm med ett recept på en kaka där olika val under bakningen har betydelse för vilken kaka det blir till slut. Är de som ska äta kakan allergiska eller inte? Älskar de äpplen eller päron? Är de unga eller gamla? Alla olika parametrar kan påverka ingredienserna vilket i sin tur styr ugnsvärmen och kakans smak och utseende. Varje val inverkar till slut på vilken kaka det blir till kaffet.

Osynliga val

Algoritmer på nätet fungerar på ett liknande sätt och gör osynliga val åt dig i dagens massiva informationsflöde i sökmotorer och sociala medier. Det är en algoritm som rangordnar dina resultat i Google Sök när du letar efter en ny TV-serie, en hudkräm eller ett resmål som passar just dig. Det sker inte bara utifrån dina sökord utan också med stöd av dina tidigare sökningar och klick som sparats i systemet och vilka sökningar andra personer gjort om samma saker. På samma sätt sorterar en algoritm bland dina kompisars inlägg i sociala nätverk så att du oftare ser uppdateringar från dem du har tät kontakt med.

Algoritmer påverkar det vi ser

Även om inte alla känner till själva begreppet algoritm så har de flesta av oss märkt att vårt beteende på nätet – vad vi gillar, delar eller döljer – påverkar vad vi ser och upplever nästa gång vi surfar på nätet. Vi förväntar oss att få hjälp med urvalet när vi söker och scrollar och är vana vid att de alltmer avancerade algoritmerna hjälper oss att hitta allt från kul videoklipp till förslag på lösningar på vardagliga och existentiella problem. Få blir förvånade när vi ser annonser för skor från just det märke vi sökt på en dag eller bara några minuter tidigare.

Betydligt färre har någon djupare kunskap om hur detta faktiskt går till, eller funderar på hur våra privata data kan utnyttjas och säljas för någon annans vinning. Studier visar dessutom att algoritmer färgas av kultur och normer. Deras urval är inte neutralt utan kan bidra till att sprida falska nyheter och stärka fördomar och stereotyper. Därför är det viktigt att diskutera även negativa effekter de hjälpsamma algoritmerna kan ha för oss som individer, för samhällsutvecklingen och demokratin.

I den här introducerande lektionen får eleverna baskunskaper om algoritmer och hjälp att fundera över hur algoritmer påverkar oss som individer och vilken betydelse de kan ha för samhällsutvecklingen i stort.

Avsnittet innehåller följande övningar

  1. Algoritmer – så funkar de
  2. Algoritmerna – hjälp eller stjälp?
  3. Vem är jag enligt algoritmerna?
  4. Ta kontroll över dina data

Syfte:

  • Att öka kunskapen om vad algoritmer är och hur de används i sociala nätverk och sökmotorer.
  • Att undersöka, samtala om och reflektera över hur algoritmer påverkar elevernas nätvardag.
  • Att använda verktyg som hjälper eleverna att tänka kritiskt kring algoritmer och ta mer kontroll över sin nätvardag.
  • Öka insikten om vilken inverkan, negativ och positiv, som algoritmer i sökmotorer och sociala medier kan ha för samhällsutvecklingen och demokratin.

Övning 1: Algoritmer - så funkar de

Gör så här!

Du kan låta eleverna fylla på själva i helgrupp eller smågrupper med hjälp av frågorna nedan eller så berättar du själv lite kort. Om eleverna arbetar i grupper, samla ihop på slutet och sammanfatta så att alla får ta del av samma information och kunskaper. Mer fakta och fördjupning finns i Internetguiden: ”Algoritmer. Så påverkar de din vardag” Länk till annan webbplats.

Inledning i helgrupp

  • Ställ en öppen fråga: Vilka vet vad en algoritm är? Ofta är många osäkra på själva begreppet men har stött på effekterna många gånger i sin nätvardag.
  • Låt eleverna diskutera eller så berättar du själv att det är algoritmerna som styr till exempel vilka uppdateringar och annonser som dyker upp i ditt flöde på sociala medier och vilka sökresultat på Google som hamnar överst i listan. Ställ eventuellt en följdfråga om hur många som tror att de har stött på algoritmer i sin nätvardag.

Titta

Visa filmen Inget är en slump på nätet (7.04 min) Länk till annan webbplats.

Filmen tar upp algoritmer på nätet och hur dessa påverkar vår nätvardag och ger en snabb introduktion som blir underlag till det fortsatta arbetet.

Programmet leds av Elias, en ung journaliststuderande i Tunisien. Han möter ungdomar och experter och diskuterar nätvanor, sociala medier och sökverktyg. Hur påverkar vårt beteende online innehållet i våra nyhetsflöden i sociala medier?

Elias möter en internetexpert som förklarar hur algoritmer fungerar på exempelvis Facebook och Google. Experten poängterar också vikten av att skydda sina personliga uppgifter på nätet. Dessutom medverkar en av Tunisiens populäraste Youtubers och lyfter generationsklyftan mellan unga och deras föräldrar på nätet.

Fyll i kunskapsluckor genom samtal i helgrupp eller smågrupper

Eleverna har genom filmen fått en introduktion till algoritmer men det kan vara nödvändigt att sammanfatta och fylla i vissa kunskapsluckor. Det är viktigt att de förstår att sökmotorer och sociala nätverkstjänster anpassar eller personaliserar sökresultat och nyhetsflöden beroende på vem användaren är och var hen befinner sig. Det kan ha både för- och nackdelar.

Använd följande frågor som utgångspunkt:

I filmen pratar personerna mest om Facebook och Google. Var stöter vi annars på algoritmer på nätet?

Sociala nätverk som Facebook men också t.ex. Snapchat, YouTube och Instagram använder sig av algoritmer för att anpassa ditt nyhetsflöde till dina intressen och för att kunna placera annonser som de tror att du kan vara intresserad av. Streamingssajter som Netflix och Spotify, och shoppingsajter som Amazon använder också algoritmer för att t.ex. ge dig tips, bygga topplistor och öka sin försäljning.

Elias i filmen har upptäckt att hans skateboardintresse verkar göra att hans Facebook blir överfullt av information om skateboard. Har du märkt samma sak? Vad beror det på?

Algoritmerna uppdateras och förändras ständigt. Både på individnivå, utifrån vårt beteende på nätet, och på en övergripande nivå. Google Sök ändrar till exempel sina algoritmer hundratals gånger per år. Facebook uppdaterar också löpande sina centrala algoritmer och tar hänsyn till ett tusental faktorer, från var du bor och vad du pluggar till vilka sidor dina vänner gillar och konsekvensen av en ”lajk”,

Vilka användningsområden för algoritmer togs upp i filmen? Känner du till andra användningsområden?

Algoritmer används i hela samhället idag. Till exempel i utvecklingen av självkörande bilar, hälsovård/diagnostik inom sjukvården, i polisarbete och i samhällsplanering. Ett fördjupande underlag ges i Internetguiden: ”Algoritmer. Så påverkar de din vardag”. Länk till annan webbplats.

Övning 2: Algoritmerna – hjälp eller stjälp?

Dartpilar och tavla, Cc0-licens pexels.com

Cc0-licens pexels.com

Inledning i helgrupp

Använd en praktisk övning som 4-hörn, där eleverna får ställa sig i respektive hörn för att visa vad de tycker och på sätt tillsammans skapa en bild av hur de ser på algoritmer. Använd följande frågor och svarsalternativ och komplettera med egna:

Diskutera

Tänker du på att algoritmer styr det du ser på nätet när du surfar omkring?

  1. Ja, ofta
  2. Ja, ibland
  3. Sällan
  4. Nej, aldrig

Vad tycker du om att algoritmerna väljer ”åt dig”?

  1. Bra
  2. Dåligt
  3. Spelar ingen roll
  4. Vet inte

Har du försökt lura algoritmer på Facebook eller Instagram genom att t.ex. gilla eller dela något som du normalt inte skulle reagera på?

  1. Ja, ofta.
  2. Ja, ibland
  3. Sällan.
  4. Nej, aldrig.

Övning 3: Vem är jag enligt algoritmerna?

Övningen syftar till att undersöka hur vårt beteende på nätet föder algoritmerna och kan tjäna olika syften för individer och företag. Övningen är tänkt att öka elevernas kunskap och insikt om att algoritmer, individ och samhälle utvecklas och utformas i samspel med varandra. Den ska också ge en möjlighet att reflektera kring hur algoritmer kan spegla vissa föreställningar och värderingar, även fördomar och stereotyper, i den kultur de lever i.

internethandel, cc0licens, pexels.com

Cc0-licens pexels.com

Eleverna arbetar enskilt eller i par/smågrupper (så att de kan hjälpa varandra). De använder arbetsbladet Jag enligt algoritmen och utgår ifrån nyhetsflödet i ett socialt nätverk där de ofta är aktiva, som Instagram, Snapchat, Facebook etc. eller i en shopping- eller streamingsajt som Spotify eller Netflix.

Gör så här

  1. Be eleverna scrolla (enskilt även om de jobbar i par) några minuter i sitt nyhetsflöde och notera i arbetsbladet.
  2. Eleverna arbetar i par eller små grupper och hjälps åt att fylla i kolumn 2.
  3. Varje elev skriver en kort text/ritar en bild av sig själva enligt algoritmen.
  4. Samlas i helgrupp och dela erfarenheter/reflektera tillsammans.

Arbetsbladet

Kolumn 1: Socialt nätverk och streamingsajt:

Eleverna noterar typen av uppdateringar, annonser och reklamfinansierade uppdateringar/poster för det sociala nätverket, samt streamingssajtens innehåll när det gäller till exempel rekommendationer och topplistor.

Kolumn 2

Eleverna analyserar vad de olika sakerna i nyhetsflödet eller i rekommendationerna/topplistorna kan bero på.

Kolumn 3

Eleverna skriver kort om vilken sorts person algoritmen verkar tro att de är och vilka eventuella sidor av dem som algoritmen har missat. De kan också välja att rita en bild av personen som algoritmen ”ser framför sig”.

Samtala i helgrupp

  • Vad visade elevernas undersökning? Stämmer algoritmernas bild av er bra?
  • Om den inte stämmer eller bara stämmer till viss del, vad kan felaktigheterna få för konsekvenser?
  • Före internet såg nästan alla människor i ett land på samma TV-program och läste ett litet antal dagstidningar för att få nyheter och information. Idag är sociala nätverk och Google mångas främsta källa till information och nyheter, där algoritmer gör urvalet. Vad kan det få för konsekvenser för samhällsutvecklingen och demokratin om olika människor får helt olika typ av information?
  • I diktaturer och auktoritära stater försöker makthavarna ofta kontrollera medborgarna och deras världsbild genom till exempel censur och förbud mot yttrandefrihet och fri press. När internet kom på 1990-talet blev det svårare att kontrollera medierna. Inte minst har sociala medier kommit att spela en viktig roll i demokratirörelser där människor utmanar censur och förtryck. Samtidigt använder allt fler stater avancerad teknik för att försöka påverka och styra digitala medier. Vilken roll kan algoritmer användas för en diktators syften, och tvärtom för att kunna stärka yttrandefriheten och en demokratisk utveckling?

Övning 4: Ta kontroll över dina data

Algoritmerna personaliserar våra sökresultat och nyhetsflöden utifrån den information, data, som finns om oss. Det handlar både om data som vi delat medvetet och om data som genererats utan att vi nödvändigtvis är medvetna om det. Att ta total kontroll över vilka data som delas om oss på nätet är i princip omöjligt även om du loggar ut för all framtid. Men alla kan göra något för att bättre skydda sin personliga integritet. I den här övningen får eleverna gå igenom sina inställningar för att ta mer kontroll över vilka data de delar.

data och diagram, CC0-licens pexels.com

Cc0-licens pexels.com

Syftet med övningen är:

  • Att upptäcka hur data om eleven delas, ofta omedvetet, på nätet.
  • Att få verktyg för att kunna ta mer kontroll över sin personliga information och vara mer aktiv i att skydda sig och dela med sig av personlig information.

Låt eleverna gå igenom sina inställningar och samla in information i en eller flera tjänster enligt följande instruktion.

  1. Ändra sekretessinställningar
    Se över sekretessinställningar i alla dina tjänster. De brukar finnas under ”Inställningar”. Kolla till exempel vilka som kan se sådant du postar och vilken information du har gett tjänsten tillstånd att dela med andra, till exempel företag.
  2. Hur mycket vet företagen om dig?
    Gå till Google Dashboard för att se vilken information Google samlar in om dig. Undersök sedan vilka data Facebook har sparat om dig genom att gå till ”Inställningar” > ”Ladda ned en kopia av dina Facebook-data”. Leta bland inställningarna på andra plattformar du använder för att se om du kan stärka skyddet av dina privata uppgifter. Viktigt att detta görs enskilt så inte dina klasskompisar råkar få se saker som är privata.
  3. Logga ut
    Undersök hur många tjänster du är inloggad i just för denna övning. Logga ut från de som inte är nödvändiga. Genom att inte alltid vara inloggad samtidigt som du surfar på nätet begränsar du den mängd personliga data du delar med dig av.
  4. Rensa kakor
    Låt om möjligt bli att acceptera kakor (ibland fungerar inte tjänsten lika bra om du inte accepterar kakor). Rensa bort kakor regelbundet. Det kan du vanligtvis göra genom att gå in under ”systeminställningar” i den webbläsare du använder.

Samla och sammanfatta i helgrupp

Samla gruppen och be om exempel på vad eleverna gjort och ändrat på. Har någon blivit överraskad av information de stött på under arbetets gång, till exempel kring data som Facebook eller Google samlat in om dem?

Extra!

Ge gärna i hemläxa att notera eventuella förändringar i sina sociala nätverk och/eller på Google Sök under en vecka. Samla sedan gruppen igen och låt dem jämför sina erfarenheter.

Tips!

Här hittar du fler övningar som ingår i MIK för mig - ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet.

  • Tecknad bild på Donald Trump, CC0-Licens, Pixabay.com / MIH83

    Vinklade budskap

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion...

    KällkritikHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial
  • Reklamskyltar på byggnad i stadsmiljö. Foto: CC0 Licens Pixabay.com

    Dold reklam

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 60 - 180 minuter. Varje dag, ibland...

    KällkritikHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial
  • picture in article

    Våra relationer

    Här får du ett färdigt lektionspaket med ett urval av övningar som tillsammans tar ca 120 minuter. Syftet med denna lektion...

    Hälsa och välmåendeHögstadiet Lärare och skolpersonalLärarhandledningar och lektionsmaterial